När resan är målet
I samband med båtmässan har jag fått följande kåseri publicerats i tidningen Skärgården (www.skargarden.se). Eftersom många uppskattade det tar jag mig friheten att publicera det även här till er som kanske inte är prenumeranter på tidningen ifråga:
NÄR RESAN ÄR MÅLET
Hur man än vrider och vänder på det så ligger skärgården där den ligger. Det tar en stund att komma fram. Till den riktiga skärgården. Där livet kommer nära och naturen når hela vägen.
Mina första minnen från Allt för Sjön är att jag och brorsan sprang runt och försökte få så mycket broschyrer som möjligt i våra kassar. En årlig tävling där vi efteråt jämförde våra kap och den som hade flest vann. Båtägandet fick pappa sköta. Sedan dess har mycket hänt men den årliga båtmässan har hela tiden haft sin betydelse om än på olika sätt. Som vårtecken – ja, absolut. Men också som samlingspunkt för oss med skärgårdsintresse. För det var ju så det blev med åren – ett skärgårdsintresse och ett skärgårdsboende på åretruntbasis som gjorde att det där med båtar blev en självklarhet. Och en nödvändighet.
En riktig båtresa betyder för mig att det ska vara vind i håret och vattenstänk i ansiktet. Det är själva basen. Det kan vara tidig sommarmorgon när man nödgas riva sönder sidenblank vattenyta. Det kan vara mörk höstkväll med glimrande stjärnhimmel, eller kanske sjörökig vinter med isfras här och var. Allra bäst är kanske den där första turen på våren, när isarna just gått och man gör provturen lite längre än nödvändigt bara för att se de nyss frisläppta glittriga fjärdarna, sjöfågeln och ljuset, detta ljus som bara finns just då. Båtresor ska upplevas med alla sinnen. Båtresor måste få ta tid!
Skärgården har något att erbjuda året runt. Stillheten som så många söker, den finns i skärgården. Här finns också upplevelser och hålligång om det är vad som önskas. En julidag med Gotland Runt är något helt annat än en färgsprakande oktoberdag i svampskogen eller en sprakande brasa i vinterkulen stuga en februarihelg. Du som besöker båtmässan har kanske precis tagit ett första steg mot nya båtupplevelser. I Skärgården.
Nyligen hade jag förmånen att få resa mellan stad och ö tillsammans med en mycket ung man. Så fort hans föräldrar försvunnit ur sikte ville han åka till ”Till Möja – mesamma”. Han har koll på var farmor bor, den unge mannen. Lite mindre koll hade han kanske på hur lång resa som väntade. Men när det blev tråkigt på bussen godtog han min bananmuta utan knot. Efter två timmar och lika många bussbyten kom vi till vägs ände och han hojtade lyckligt när han såg ”Toora båten till Möja”. Väl ombord gjorde han sig raskt hemmastadd vid fönsterplatsen och konstaterade ”de e jättemycke is!”. Båtresan tog också tid, även om det inte kändes så. Vi hann med mycket! Vi såg isflak, vatten, tångruskor och rådjur. Vi funderade över om svanar frös om magen. Vi hann äta pannkakor, göra bekantskaper och mycket annat. Vilken tur att resan var så lång!
Karin Boye skrev en gång att ”nog finns det mål och mening med vår färd – men det är vägen, som är mödan värd”. Låt resan genom världens vackraste skärgård ta lite tid. Annars kanske du missar något viktigt.
